Vissa fungerar bättre under stress, andra blir som jag! ;)

Idag har varit en hektisk dag. Det är inte mycket som har gått rätt faktiskt.

Jag vaknade idag av att en snygg tjej ringde. Jag har aldrig sett henne men hon lät skit snygg i telefon. Hon meddelade att min beställning jag gjort för flera veckor sedan nu äntligen har kommit till rätt ställe och om jag bara inväntar ett sms så ska jag utan problem kunna hämta ut allt. Tack äntligen efter allt krångel!
Jag somnar om, då den snygga människan var oförskämd nog att ringa långt innan jag planerat att ta mig ur sängen. (Jag nämner ingen tid eftersom ni 06.00-14-00 människor kanske skickar folk på mig då.)

Jag vaknar och väntar in bil för att kunna ta mig till jobbet. Väl där får jag ingenting ordentligt gjort då folk i allmänhet verkar förvirrade och ingen kan varken ge svar eller bestämma sig. Jag blir tillsagd att återkomma...(för femtielfte gången) 

Så äntligen kommer mitt sms, och vad står det där? Jo, jag ser att min beställning har flyttats från fel ställe tiiiiill...ett annat fel ställe. Jahopp nu vill dom att jag ska åka till skellefteå för att hämta ut det. Men njaa, det kändes inte riktigt rätt.
Så ringer vi upp för 14 gången (exakt) och ber dom dra åt helveteeeeenej det gjorde vi inte.
Utan vi frågade snällt vad som var fel den här gången och efter 5 minuter av jag-förstår-inte-vad-som-kan-ha-hänt så bad den medium snygga kvinnan att få återkomma. (Ja för den här hon lät bara halv-snygg.) Efter sisådär en timma återkom hon med en lagom beklagande röst och sa att tyvääääär så har det visst blivit fel igen. Men tack och lov så lovade hon att skicka med biobiljetter den här gången, som plåster på såren liksom...HA JACKPOTT! xD

Ja eftersom jag inte kommer längre med jobbet och har 100 grejer snurrandes i huvudet av saker jag inte hinner med eller har möjlighet att bli klar med så bestämmer jag mig helt enkelt för att dra mig...jag måste åka och hämta lilla syster innan jag åker hem. Så jag packar ihop mina grejer, säger hejdå till Katarina och går. Försöker undvika ögonkontakt med någon jag passerar för att jag hatar att kallprata med folk man råkar springer på, låser upp bilen och sätter mig.
Jag funderar på om jag ska hinna med en sväng till stan och köpa träningskläder, just ja, jag måste tanka också...men först ska jag ringa Anna. (Paus) Men.......

Precis i det här ögonblicket vrider jag mitt huvud och tittar lite argt på min osynliga chaufför. Vafan? Där sitter jag och väntar på att bilen ska börja rulla, problemet är bara att osynliga sällan har kökort och jag, ja sitter på passagerarsidan och väntar.
Jag tittar upp och ser några ungar titta åt mitt håll och börjar gapskrattande gå ur bilen.

Ha, vilken härlig dag! :D

Puss och Kram




RSS 2.0